Högt blodtryck
Blodtrycket bestäms av hjärtats pumparbete och motståndet i blodkärlen. Man mäter två värden i enheten mmHg (millimeter kvicksilver). Övertrycket är det högsta tryck som bildas när hjärtat precis pumpat ut blodet i pulsådern. Undertrycket, det lägsta trycket i pulsådern, mäts precis innan nästa hjärtslag.
Blodtrycket varierar naturligt under dagen och går upp vid fysisk aktivitet. Idealt ska det ligga runt 120/80 sittandes efter 10 min vila. Ett kroniskt förhöjt vilotryck >140/90 kallas för hypertoni och drabbar mer än en tredjedel av den svenska befolkningen. I de senaste amerikanska riktlinjerna har man nyligen skärpt gränsvärdena för hypertoni till >130/90.
Ett kroniskt förhöjt blodtryck utgör en belastning för hjärtat och blodkärlen i hela kroppen vilket ökar risken för många sjukdomar som hjärtsjukdom, stroke och njursvikt. Genetik men också livsstil har betydelse. Övervikt är en viktig riskfaktor. Även saltintaget, överkonsumtion av alkohol, stress och låg fysisk aktivitet spelar in. Kulturer som lever isolerade från den västerländska livsstilen har generellt lägre blodtryck och låg förekomst av kardiovaskulära sjukdomar.
Trots tillståndets utbredning och risker går man sällan till botten med bakomliggande orsaker i den vanliga sjukvården. Miljoner svenskar äter idag blodtrycksmediciner trots att det finns starkt vetenskapligt stöd för att livsstilsförändringar är minst lika effektivt. Nedan följer en lista på faktorer som har störst bevisad betydelse för blodtrycket.
Träning
Fysisk aktivitet i form av uthållighet- eller styrketräning kan både förebygga och bota svår hypertension. Träningen sänker blodtrycket genom en rad mekanismer såsom minskad fettväv, påverkan på hormonsystem, signalämnen från muskler, blodkärlens beskaffenhet och graden av inflammation. Man rekommenderar 2,5-3h timmar uthållighets träning per vecka eller 2-3 styrketräningspass per vecka innehållande sex övningar, tre set per övning och tio repetioner per set.
Övervikt
Övervikt och fetma är starkt kopplat hypertension. Övervikt ökar fettväven runt de inre organen vilket trycker på njurarna och får blodtryckshöjande hormon att utsöndras. Fettväven avger även ämnen med blodtryckshöjande bieffekter. Man har beräknat en minskning av blodtrycket med 1mmHg för varje tappat kilo. Viktnedgång i kombination med med ökad träning ökar effekten ytterligare.
Njurarna och saltet
Njurarna är centrala i regleringen av blodtrycket. Nervsignaler och hormoner till och från njurarna styr saltnivåerna, vätskebalansen och blodkärlens storlek. Ny forskning har visat att många med hypertoni har en pågående, lågmäld inflammation i njurarna, vilket försämrar förmågan att utsöndra salt. Dessa människor bör vara särskilt försiktiga med saltintaget. En faktor som verkar drivande i inflammationen av njurarna är urinsyra, ett ämne som vi är noga med att mäta på Adama. Urinsyra bildas som en biprodukt vid nedbrytningen av bl a fruktos som finns i stora mängder i läsk och söta livsmedel.
Salt och kalium
Att minska på saltintaget och allra mest saltkoncentrationen i blodet är särskilt viktigt vid nedsatt njurfunktion. Genom att dricka riktigt i samband med att man äter något salt sänker man saltkoncentrationen vilket buffrar de negativa effekterna. Salt är ofta överrepresenterat i mycket västerländskt mat men låg på det viktiga näringsämnet kalium. Kalium är kopplat till lågt blodtryck och förekommer naturligt i grönsaker och frukter men väldigt lite i processad mat. Att försöka vända tillbaka förhållandet till en mer proportionerlig nivå mellan salt och kalium har visat sig positiv för blodtrycket.
Sömn
När vi sover går blodtrycket ner med 10-20%. Sömnstörning är ett vanligt fenomen som påverkar vår cirkadiska rytm. Både för lite sömn <5h och för mycket >9 h är associerat till förhöjt blodtryck. God, ostörd sömn är således en viktig del för att bibehålla ett normalt blodtryck.
Alkohol
Det är vida känt att alkohol höjer blodtrycket. Mer än två enheter dagligen är starkt kopplat till hypertension men även mindre intag verkar ha betydelse. Att minska sitt alkoholintag kan vara ett effektivt sätt att förbättra blodtrycket. Undvik stora mängder alkohol åt gången och sikta på en konsumtion <14 enheter per vecka för män och <8 enheter för kvinnor. Men självklart, ju mindre alkohol desto bättre.
Stress
Ångest, nedstämdhet samt akut och kronisk stress verkar påverka blodtrycket. T ex är hypertension vanligt bland människor med post-traumatisk stress (PTSD). Inte lika säkert är kopplingen till psykosocial stress. Inte heller verkar antistressande övningar som meditation eller stresshanteringstekniker helt övertygande som metoder för att få ner blodtrycket. Men behandling av PTSD har visat sig effektivt.
Sammanfattningsvis gäller det alltså:
regelbunden fysisk aktivitet som konditionsträning eller styrketräning, motsvarande 90-150 min per vecka,
hålla normal vikt (BMI 20-25)
Undvika onödigt salt tillförmån för mat med högt kalium som frukt, grönsaker, fleromättade fetter, fisk och nötter.
Regelbunden obruten sömn (7,5-8h)
Måttlig alkoholkonsumtion
Ev behandling av psykologisk ohälsa